I dag går jag in i vecka 26. Har bara 14 veckor kvar nu. Tiden har gått så otroligt fort. Men nu har jag väl den jobbigaste tiden kvar. Eller den tyngsta iaf. =)
Nu har sendragen börjat att komma på nätterna. 3 gånger har jag vaknat mitt i nätterna av att jag ska vända på mej. Sträcker ut kroppen lite och får världens sendrai i vaderna. Shit vad ont de gör.
I natt vaknade jag vid 3 tiden och skulle dricka lite vatten. Sträcker på mej och vaden högra vaden drar i hop sej.
Fan va ont de gjorde. Ville skrika rätt ut mej jag ville ju inte väcka Cliff.
Så jag bet i hop ist.
Men nu har jag gått hela dagen och haft ont i vaden. Fortfarande smärtat de i den. De är helt otroligt.
Men de bra i den här historian är att när jag vaknade till så tog jag tag i mon mobil och kollade vad klockan va och upptäcker att jag har glömmt att ställa klockan.
Så de va ju tur att jag vaknade.
I morse med som jag hade körlektion. Tänk om jag skulle sovit över.
Vilken panik.
Jag som aldrig har försovit mej.
Men nån gång kommer ju bli den första.
Som tur är så blev de inte i dag iaf.
♥