De trodde jag aldrig.. =)

Nej, de verkligen inte.
Att jag skulle gråta till Bonde söker fru. Hmm
Men så blev de. När Emma tog micken och sjöng sin sång till Magnus..
Åhh, tårarna rann ner för mina kinder. Tur att inte Cliff va hemma. Han hade tycket jag var jätte fjantig.=)
Men så romantiskt. Och Emma´s pappa grät han med.
Tänk om man hade en sångröst..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0